Först av allt vill jag tacka alla för era kommentarer och grattishälsningar i samband med Wiktors vänstervarvande på Open Showen i Farsta! Det värmer gott i mattehjärtat!

Jag hade laddat för att blogga med bilder från helgen då Gustaf med familj var på besök hos oss men dessa ligger just nu i en helt demolerad dator. Åskvädret som drog över oss i onsdags slog ut både modem, dator och den trådlösa telefonen..........suck. Datorn befinner sig just nu hos "doktorn" där de hoppas på att kunna rädda innehållet och idag skall jakten på en ny dator inledas. Ett nytt modem och ett tillfälligt "lån" av min jobb-lap-top gör att jag ändå kan hålla mig á jour vad som händer i cybervärlden:-).

All ledig tid från arbetet går för närvarande åt att njuta av vår underbara natur. Vi är nu mellan "hägg och syren" och allt har exploderat, allt blommar samtidigt och naturens ljud är starkare än någonsin.

 "Finn 1 fel" på bilden ovan.............;-)!

I lördags hämtade vi båten och lyckan var stor hos ffa Fannie som genast ville ta en båttur.



Hundarna njuter precis lika mycket  som vi gör när vi befinner oss vid "Sjöstugan".
Nedan snorklar Fannie.

Lite vattenapportering mellan varven är alltid lika uppskattat.

Wiktor på väg ut, gäller att starta snabbt för att få upp den rätta farten:-). Ju mera det plaskar desto bättre!

Fannie ransonerar på krafterna.

I söndags åkte Ancki med Frida och jag med Wiktor till SSRK´s (Östgötasektionen) SM-uttagning i viltspår i skogarna runt Ulrika.

Foto: Ancki Strandberg.


Vi var 6 ekipage och det var 6 st stationer som vi alternerade emellan. Allt gick, enligt domarna och spårläggarna ut på att hitta på alla "djävulsskap" som man någonsin kan tänka sig i samband med ett praktiskt eftersök på älg, rådjur, hjort och viltsvin (högvilt). De olika stationerna innehöll olika scenarier där man bl.a. bedömde hundens "stadga", "lydnad", hur "ärlig" den var att spåra det skadade djuret och inte ta upp ett färskt spår, hur hunden spårade på ett 48 timmarsspår etc. Vi fick tex tala om för domarna vad vi såg i spåret, vad hunden markerade i spåret etc. Det fanns tex inga uppspark i spårstarten och under spårens gång kunde vad som helst hända, totalt olikt det klassiska ökl-spåren alltså! Att finna skanken och att "lita på hunden" var definitivt inte det primära......
En otroligt spännande, idéberikande, händelserik och ffa utmattande heldag ute i spårskogen. Wiktor då? Ja, han kroknade efter den 3:dje stationen, resten genomförde han/vi på det sätt som domarna var ute efter, dvs vi gick på alla de knep som de gjort gjort för att förvirra oss:-). Vi kom sist men det är ingenting som jag deppar över utan tvärt om för det här var klart det roligaste som vi varit med om ute i spårskogen! Till hösten tar vi upp viltspårandet igen och då skall det tränas "klurigheter"!
Ett muntligt omdöme av Wiktor från Weine Öberg: "En ung hund som kan spåra men saknar rutin och matte måste styra upp honom mera så att han inte blir för självständig i skogen".

Wiktor självbelönar sig efter ett jobbigt och dessutom mindre lyckat eftersök på viltsvin;-)!
Foto: Ancki Strandberg


Sist, men absolut inte minst, vill vi gratulera underbara Ancki och hennes lika underbara Frida som knep en tredjeplacering! GGGGGGGGGGRRRRRRRRAAAAAAAAAAAATTTTTTTTTTTTTTTIIIIIIIIIIIIIIIIISSSSSSSSSS!
Gläds så otroligt mycket med er tjejer! Att vi dessutom trivs enormt bra i ert sällskap gör livet ännu mera glädjerikt!

Foto: Ancki Strandberg


//Ewa